|
|
|
|
|
Ordlista
När det gäller trötthet och sömn finns det många ord som inte används i dagligt bruk. Här reder vi ut
begreppen.
Har du frågor kring trött- och sömnrelaterade ord, eller kanske inte förstår innebörden av något ord kan du mejla
din fråga till info@krepart.se
Bensodiazepiner
En grupp läkemedel som är lugnande. Vissa används som sömnmedel.
Bettskena
Hjälpmedel mot snarkning och sömnapné.
BMI
Body Mass Index (beräknas enligt formeln: vikten i kg/längden i meter2) är ett mått på fetma. Värden över 25
indikerar övervikt.
CPAP-mask
Hjälpmedel mot sömnapné. En pump som är kopplad till masken ser till att luft levereras kontinuerligt och därför
faller inte luftvägarna ihop.
Diazepam
En typ av bensodiazepin, ett sömnmedel.
Delayed Sleep Syndrome (DSPS)
Sömnstörning som drabbar sju procent av alla ungdomar men mindre än en procent av den vuxna befolkningen.
Djupsömn
Stadium 3 och 4 utgör 10–15 procent av den totala sömnmängden. Sjunker med ökad ålder. Under detta stadium sker det
mesta av centrala nervsystemets återhämtning.
Drömsömn
Är det samma som REM-sömn (Rapid Eye Movement). Under detta sömnstadium förekommer de flesta av våra drömmar.
Hypersomni
En sömnstörning med symtom som påtaglig sömnighet dagtid och att man har lätt att (ofrivilligt) somna.
Hypnotika
Sömnmedel.
Insomni
Den vanligaste sömnstörningen. Handlar om att den drabbade har svårt att somna, orolig sömn och/eller svårigheter att
bibehålla sömn. Innebär ofta att man har besvär med dagtidströtthet, nedsatt funktionsförmåga eller humörsvängningar.
Kognitiv beteendeterapi (KBT)
Terapi som går ut på att patienten ska bli medveten om orsakerna till sömnstörningen samt förändra negativa tankar
och beteenden om sömnen.
Konfusion
Psykisk förvirring, sammanblandning.
Kortsovare
En person som behöver lite sömn (sex timmar eller mindre) för att känna sig utsövd.
Ljusterapi
Man påverkar dygnsrytmen genom konstgjort ljus. Ljuset förstärker de naturliga signalerna om dygnets växlingar som når
kroppens hormonsystem och förstärker den biologiska dygnsrytmen.
Långsovare
En person som behöver tio–elva timmars sömn för att känna sig utsövd.
Melatonin
Ett hormon som bildas i tallkottkörteln och som når sin topp på natten. Via ljussignaler från ögat styr hormonet den
biologiska klockan hos människor.
Mikrosömn
Ofrivilliga tillnickningar som varar under minst några sekunder, men som också kan vara under flera minuter.
Vid mikrosömn försvinner kontakten med omgivningen och körförmågan försämras kraftigt – detta innebär mycket hög
risk för olycka!
Myoclonus
Frekventa ryckningar i benen som gör att sömnen störs.
Narkolepsi
Är en neurologisk sjukdom som orsakas av störningar i den del av centrala nervsystemet som reglerar sömn och vakenhet.
De vanligaste besvären är onormal trötthet och sömnattacker som inte går att förhindra.
Parasomni
Sömnrelaterade problem som avviker från det normala sömnmönstret.
Reboundeffekt
Omvänd eller motsatt reaktion. Förstärkning av sjukdomssyndromet utöver den ursprungliga graden när ett läkemedel
sätts ut (upphör att ges)
REM-sömn
Förkortning av Rapid Eye Movement Sleep. Ett sömnstadium som kännetecknas av snabba ögonrörelser och som förekommer
under 20–25 procent av den totala sovtiden. Anses vara viktigt för inlärning och minne.
Restless legs
Rastlösa ben avser en krypande känsla i benen efter sänggående vilket stör insomningen.
Snarkning
Undertryck vid inandning som leder till att svalgväggarna sugs ihop så att luftvägen minskar. För att kompensera detta
ökar inandningshastigheten. Det resulterar i att svalgets rörliga väggar börjar vibrera.
Stress
Ett tillstånd av uppvarvning (fysiologisk aktivering) till följd av påfrestning och belastning.
På kort sikt är uppvarvningen ofta ändamålsenlig och nyttig, men långvarig stress (uppvarvning) kan leda till slitage
och ökad risk för sjukdom.
Sömnapné
Andningsuppehåll under sömnen. Förekommer framförallt vid snarkning.
Sömnbehov
För att fungera tillfredställande behöver en vuxen person minst sju timmars sömn.
Sömnbrist
För lite sömn medverkar till stress, ängslighet och depression. Kan på sikt leda till bland annat diabetes samt
hjärt- och kärlsjukdomar.
Sömnhygien
Lämpliga vanor för att uppnå en god sömn.
Sömnkvalitet
Ett mått på sömnens återhämtningsvärde. En god sömnkvalitet innebär att sömnen varit minst sex–sju timmar, haft få
uppvaknanden och stor andel djupsömn.
Sömnstadier
Sömnen delas ofta upp i fem olika stadier. Stadium 1 är ytlig sömn.
Stadium 2 är bassömnen.
Stadium 3 och 4 är den djupaste sömnen och ger den bästa återhämtningen.
REM är det femte sömnstadiet och förknippas med drömmar.
Trötthet
En benägenhet att ofrivilligt somna.
Tupplur
Avsiktlig sömn som varar under minst fem minuter, dock i allmänhet inte längre än två timmar. Tupplur är den absolut
bästa åtgärden mot allvarlig trötthet.
Tuppluren bör inte vara längre än 30 minuter för att uppvaknandet inte ska bli för jobbigt.
|
|
|
|
|
 |
2010-09-30
2010-09-27
2010-09-21
2010-09-17
2010-09-17
|
| |
|